Svensk diktning II - Selections from Swedish Poets with Brief Monographies

icon

70

pages

icon

Swedish

icon

Documents

2010

Écrit par

Publié par

Le téléchargement nécessite un accès à la bibliothèque YouScribe Tout savoir sur nos offres

icon

70

pages

icon

Swedish

icon

Documents

2010

Le téléchargement nécessite un accès à la bibliothèque YouScribe Tout savoir sur nos offres

The Project Gutenberg EBook of Svensk diktning II, by Various
This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with almost no restrictions whatsoever. You may copy it,
give it away or re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included with this eBook or online at
www.gutenberg.net
Title: Svensk diktning II Selections from Swedish Poets with Brief Monographies
Author: Various
Release Date: May 2, 2005 [EBook #15753]
Language: Swedish
*** START OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK SVENSK DIKTNING II ***
Produced by Juliet Sutherland, Tapio Riikonen and PG Distributed Proofreaders
SVENSK DIKTNING II
Selections from Swedish Poets with Brief Monographies
BY
JULES MAURITZSON
NOTES AND VOCABULARY
BY
ERNST W. OLSON
VOL. II
College and High School Series of Swedish Authors
AUGUSTANA BOOK CONCERN
MALMSTRÖM—KARLFELDT
AUGUSTANA BOOK CONCERN, ROCK ISLAND, ILLINOIS, 1918.
INDEX:
PAGE
BERNHARD ELIS MALMSTRÖM 3
VI SUCKAR DET SÅ TUNGT UTI SKOGEN? 4
ÖDMJUKER ER! 6
KARL VILHELM AUGUST STRANDBERG 7
BARRIKADER 9 MANING 9
MITT DÖDA BARN 10
TACK FÖR GOD VAKT! 12
VIKTOR RYDBERG 15
DENIPPOS 18
I KLOSTERCELLEN 23
SNÖFRID 24
TOMTEN 27
I NATTEN 30
KARL GUSTAV JOHAN SNOILSKY 31
Ur INLEDNINGSSÅNG 33
GAMMALT PORSLIN 34
DEN TJÄNANDE BRODERN 35
I PORSLINSFABRIKEN 36
ALBERT ULRIK BÅÅTH 38
VINTERSTÄMNING 39
EN PINGSTMORGON 40
BRIST 41
OSKAR IVAR LEVERTIN 43
EN GAMMAL NYÅRSVISA 45
FLOREZ OCH BLANZEFLOR ...
Voir icon arrow

Publié par

Publié le

08 décembre 2010

Langue

Swedish

The Project GtuneebgrE oBkoo Svf skenik dintnII gyb ,raV suoi eBoThiss fook i esu rhta yn efoywane ont  arehe tsoc onhtiw dnaonr serta mlso twhatsoevictions  yamypoc .re uoYt  iayawt, ivegi tnuesi eru-o  rs oftermthe der tuG tcejorP eht  iseenic LrgbeenBe s kooo ronilnluncd dethwihi t.gente atwww.gutenber :              INDEXUCKAVI S 3  TRÖMLASMSIM  DLEHNRAEREBAG P                         AUGUST  VILHELM!R6 AKLRJMKUREE  4N?ÖD   STIGEKONUT U TGED RÅS TRG 7  BASTRANDBE9 
Title: Svensk diktning II Selections from Swedish Poets with Brief Monographies Author: Various Release Date: May 2, 2005 [EBook #15753] Language: Swedish
SVENSK DIKTNING II Selections from Swedish Poets with Brief Monographies
*** START OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK SVENSK DIKTNING II ***
JULES MAURITZSON
BY
RRKIDARE
VOL. II
College and High School Series of Swedish Authors AUGUSTANA BOOK CONCERN
NOTES AND VOCABULARY
BY ERNST W. OLSON
Produced by Juliet Sutherland, Tapio Riikonen and PG Distributed Proofreaders
MALMSTRÖM—KARLFELDT
AUGUSTANA BOOK CONCERN, ROCK ISLAND, ILLINOIS, 1918.
IM  9 GNINAM     I S81ETCRLKSON 23ELLEÖFRI  SNOT  42 D 72 NETMTEAT N IRLKA30N TTD DÖ AABNR1  0 TACK FÖR GOD VA !TKIV21ROTKDYR RGBE5  1EN DPOIP I  53 NREDORB ENDNAJÄ TEN D4  3IR K TLUBLRE3 A6IKENFABRLINSPORSU  1NI rSLIO3 YKHAJOSNN US GV TAP ROLSNIG MAAMTLSÅNG 33 LEDNINGSMMGAN  ERSYÅ NALEVEL RAV 34 NITRBLANOCH OR 4ZEFL4  5IVASER ZF OLÄMSTNGNI9  3N  ETÅÅB83 HIV  RETN BRIST 41OSKAR IIPGNTSOMGRNO4  0N DE  54HEI YGMB AKSTNAFB rUILBI BRUNTE ONTE OCHRTVÖÅT G45  rUS   51G INÖDFRV TAJ  35 TÅLERALLAV  MOA 47THAK6  IG8SUTE4 RPKÅEDSR SNEKNAT6 RAP  2GRILENIMJUS ÅNLS95  JDFURA SIVAS 60  Ur ENSAMHET REGNÅS RENREV65EI HON VM TANSDE.RH SAEINN ASOAIMIN 56  RNASSTJÄNSNI G37NIETHRLÄIA 72  VGFRU MAR 17 NUJ BPPUTTORR DE  71TAÄNTINSMOV RÄS ET T  NIT 69FELDKARLXEL A KIRE76 ETFÖL HOCN LAALÅK  63G 
SVENSK DIKTNING.
89Y ARUL95-157 SETONBACOV78-
LAM RTSMMÖERNHBELISARD ll glömskölja ti ivegiehakb ro terdmso, fttoangrgåv s roit msnedter  sätdranbeunniinart  gderkniukmjÖdn.am fnste nnas rän ,re ree  rräseot!dV da är det lov, var nän gisajöbdem keröerlsmk ongri,eo yrtk drä ,av nam erttt sn? Ee ed demjlöh redad V 5a?t err  äppu ajöh nedllivr närlvär ke, erREÖ!mdujMDUJEK RÖk sraråd rän ,rer kejudm Öd!mot  hre aco rrädne s ramlenl hi til0 Öds! 1er emjuks nignrarknaä erttoäskän
VI SUCKAR DET SÅ TUNGT UTI SKOGEN? Och liten pilt han sitter en kulen höstekväll och leker tyst inunder gula linden. Han ser, hur ljusen brinna uti Gud Faders tjäll, och hör, hur löven prassla under vinden. Men huru länge pilten i sina drömmar satt, 5 allt mörkare blev skogen uti septembernatt. Då suckar det så tungt uti skogen. Och liten pilt han lyssnade, blev hemsk uti sitt mod och började att springa utåt leden. Han tänkte stygga tankar och skrämde upp sitt blod 10 och vilsegick på ljungbevuxna heden. Han tänkte uppå fader, på mor och syskon kär: "Gud nåde mig, som liten är! Om väl jag vore där!" Då suckar det så tungt uti skogen. Men månen träder stilla ur sönderbrusten sky 15 och kastar silvertäcket över jorden. Och skuggorna förskräckta till bergens fötter fly, och trollena de flyga uppåt norden. Och bergens toppar glimma, men skogen han är mörk, och uven sjunger sorgesång i regnbegjuten björk. 20 Då suckar det så tungt uti skogen. Och liten pilt han löpte utöver vidan hed och tänkte på så mången gammal sägen. Och himlens stjärnor skredo, och natten led och led, men ej så träffade han rätta vägen. 25 "I blida stjärnor alla uppå den höga stig, I vissnade små blommor, o, sägen, sägen mig: vem suckade så tungt uti skogen?" Men alla stjärnor tego, och liten blomma teg, och pilten många bittra tårar fällde. 30 Så kom han till små älvors tjäll. Med vingesnabba steg han mitt i deras lätta ring sig ställde. "O I, som träden dansen på ljungbevuxen stig, I skönaste små syskon, o, sägen, sägen mig: vem suckade så tungt uti skogen?" 35 Och liten älvadrottning med fagra läppar log och smekte liten pilt på röda kinden: "Gråt icke, vackra gosse, fastän du vilse drog, fastän du blef så hemsk inunder linden! Men sätt dig här på tuvan å ljungbevuxen stig, 40 och torka dina tårar, så skall jag säga dig, vem suckade så tungt uti skogen. När natten sakta stiger utöver land och sjö och dagens sorl begynner att försvinna och vågen går till vila inunder grönan ö 45 och alla vackra stjärnor börja brinna, då bliver himlens båge så ren och spegelklar, en här av goda änglar så tyst därunder far och gråter silvertårar över jorden. Då ser i himlens spegel sin bild den arma jord 50 och finner sig så dyster och förkastad; hon täljer alla synder, all lögn och flärd och mord, varmed hon är sen tusen år belastad. Då far en dödens rysning igenom hennes märg, då bedja alla dalar, då bikta alla berg, 55 då suckar det så tungt uti skogen." "Hav tack, du älvadrottning! Det glömmer jag ej mer, ej heller fruktar jag att hemåt vandra. Se, där i månens strimma min rätta stig jag ser! Farväl! Vi glömma icke brått varandra. 60 Väl är jag mycket ringa, ej har jag gods och gull, men Herren vill jag lova, att aldrig för min skull det sucka skall så tungt uti skogen."
föddes i Närke år 1816. Vid Uppsala universitet studerade han först till präst, men de humanistiska studierna, särskilt historia, filosofi och Greklands klassiska litteratur, lade snart beslag på hans intresse. Efter avlagd filosofie doktorsgrad blev han docent i ästetik och slutligen, efter lång väntan, år 1859 professor i ästetik, litteratur- och konsthistoria. Han framträdde tidigt som skald och vann livligt bifall—blott 34 år gammal invaldes han i svenska akademien. Men denna vackra, löftesrika vår följdes ej av någon rik sommar. I slutet av 1840-talet förstummades hans sång nästan helt och hållet; blott undantagsvis ljöd den vid någon väns eller lärares grav. Men från hans lyra ha klingat några av de mest smekande, smältande toner, som ljudit i svensk sång. Det är dock ej alltid, innehållet motsvarar den betagande vackra formen; hans kanske mest berömda dikt "Angelika" är i sitt musikaliska välljud vacker som sommarvindens sus i grantopparna och—lika enformigt tröttande i sin innehållslöshet. Men Malmström hör alltjämt till Sverges mest folkkära och helst lästa skalder, och varhelst svensk tunga ljuder, skall helt säkert hans "Vi suckar det så tungt uti skogen?" aldrig förlora sin förmåga att smeka örat och röra sinnet. Sluten till lynnet och svårtillgänglig, levde Malmström i ensamhet och tillbakadragenhet ett föga lyckligt liv, alltmera främmande för den ungdom, vars uppburne talman han en gång varit och för vilken hans hjärta alltjämt klappade varmt bakom det slutna skalet.—Efter blott några dagars sjukdom avled han år 1865.
erf rän ,rm atslär
omgiva edra namn med evig glans!Ödmjukeraltar, som er kraften gav! Tiller, och lägger kransen neder uppå hans himlen blicker, och ödmjuker eder! 15 Sen, vad är världen? Glömda hjältars grav. Ödmjukerer, när kärleken vill flyga från tusen skilda håll er famn emot!Ödmjukerer, när vana händer smyga en blomstermatta under eder fot! 20Ödmjukerer, när i en krets av vänner på hjärtats tungomål ert lov I sport!Ödmjukerer, när edert hjärta känner, att det var gott och ädelt, vad I gjort! Ödmjukerer, när livets glädje rymmer, 25 när ärans lusteld en gång slocknar ut!Ödmjukerer, när levnadsdagen skymmer och sista blomman dör för er till slut!Ödmjukerer, när ungdomshoppet sviker, när himlens tuktan drabbar mer och mer! 30 När sista stjärnan från er himmel viker, så varer glade, ochödmjukerer!
å slapp  bord, sblsetaatetsnf lungrita senng k 5 demir i je  rav jag som.Ochemakmsgå d ifnrömaam sar vdeägg jam odekir ned nätsaed röhrg eat,kf de mot lyckan unkcyls saammugäv LuN.t gng jan miTI TMB RAÖDADlvöks dah rås noom toc, rtnach ommroanf  rudb oln, så strån tuvaf gaj velbtsröf tay .Trlkag tiatnii ed n tödb örh då, octsen kreåts en dag dso, av m1 ;rem 0ås närldens ävlan sptees nco hlgdaed aag jde otabyttjb åS.drv gaj dötränjag  ochgas,i gnm dehevöneb ,nav 51 årf ud nng unaartah dur 
Den frisinnade, fosterländska stämning, vilken som en varm våg gick genom Sverges folk, dess samhällsliv och vitterhet, på 1840-talet, fick sin ädlaste och yppersta tolk iK. V. A. Strandberg (Talis Qualis). Född 1818 i Södermanland, där fadern var präst, kom han som student till Lunds universitet. Bland sina kamrater där blev han snart känd och värderad som skald. I djärva dikter, burna av en lidelse, som skapade sig en ursprunglig och klangfull form, gav han uttryck åt tidens unga känslor, däribland ock åt den sympati för de förtryckta folken, såsom t. ex. det danska och det finska, vilken då kom så många svenska hjärtan att klappa i raskare takt. Han ryggade ej ens tillbaka för att vid en studentfest tämligen obehärskat angripa Tegnér, som ju i motsats till Geijer allt mer utvecklat sig till en liberalismens motståndare. Ett sådant angrepp måste naturligtvis i Lund betraktas som högmålsbrott och blev måhända ej utan betydelse för Strandbergs akademiska bana. Åtminstone inskränkte sig resultatet av hans studier till en obetydlig juridisk examen, när han 1847 lämnade Lund. Han bosatte sig nu i Stockholm, där han hade att kämpa mot ekonomiska svårigheter och nära nog slet ut sig i arbetet för sitt och de sinas uppehälle. En tryggad ställning erhöll han dock 1865, då han efter inval i svenska akademien av denna utsågs till redaktör för Post- och inrikes tidningar. Hans diktning utvecklade sig, sedan han lämnat Lund, till allt mera mognad. Den ungdomliga, brusande häftigheten lade sig, tonen blev mindre lidelsefullt utmanande, och behärskningen fördjupade hans känsla till mera stilla innerlighet. Hans språk utmärker sig för ursprunglighet och käckhet, där är malmklang i hans rytmer och hans ordskatt är av en sällspord, stark och smidig, fägring. Hans sista år fördystrades av sjuklighet, men döden kom plötsligt för honom. Den 5 febr. 1877 fanns han sittande död vid sitt skrivbord.
BARRIKADER. Hur ondskan Herrens helga rätt försvagar, hur våld och väld all ädel hug förstöra och sanningen i neslig landsflykt köra, du ser, fördrager, på sin höjd beklagar. Men skriften nämner, huru i de dagar, 5 då ingen vill Guds namn kring världen föra, han skall den döda stenens tunga röra, att den predika må hans namn och lagar. Så äro dock ej alla tungor fala, ännu där givas röster, vilka hinna 10 från gatan upp till slottens balustrader; och stenarna ha redan börjat tala, på det rättfärdigheten skulle finna på sistone en tolk i—barrikader.
MANING. Vad? Äro alla våra männer döda? Och äta harar våra fäders bröd? Ett ädelt folk i fara är och nöd, och vi—se på, hur tappra män förblöda. Fördrager politiken än med möda 5 den blå och gula rocken hos en röd, än sen? Ha vi ej blod i överflöd att färga våra svenska rockar röda? Eho, som ärvt ett uns av Karlars blod, skall, innan ögonblicket än försvinner, 10 i pipan genast lägga ned sitt lod. Vårt blod är gott, när det på bröstet rinner; men knappt en kvinna ser med tålamod, att det av skam på våra kinder brinner.
on ingenså har hA GUEHMLTSARSU T VILKARL.RGBEND
a glsakt mediders eke ttos mpp , 3n,am nomksli0 mnmäj ttnatu ttåvid sidan stod hv  iävkcetsco h h in.am kEnllväluf alalinddnegn,ts ilets  å mnän, o bars ejfinn ted ;träk tagöarnbar haj  eom so hci e s rtdire förutan min dags åSderkv re.träil monli eomärj  röf ssossyk tta slltia e  dnsömedl r  o rmsmeamär bå; d vi öjdeelräil k tetläjhe,ptch ong i venivslanö og nlb.å 40Men all vår kocr gainknyc r i hco 53 nadivk hmensukdod sjålögl gå :udattlg se aed vtt ovi nssts lalliassylit ndringövsökte liräl da erelatlD.m.doenegkt a fläo, dv orlbsåeD tgnneeti lak ivts ,os mågtt i knopp;och sd gåpo ud ,pf teeförl ölg,mim soujevte tnis slrkgit prunDet opp.je snnif ,ennis slör fså25, etitbarn, deu ljuva kc ,ådd ö ogbnilara r masaesin mgav  ,agorovned a filumrdu sdär ,rn  gav02aJkc .n seal homu  därmmag ne,gim llöhmode06 . neM davttmide öar tör fk soro ,ksla lud som fjäril vila aggav nhco ,mot lernd upåt keock sid niäd rat ,er nliggnriku mi ravd äd benå  p rosor adör ,adörtas hjämittuti år.atv b säymsk, ngör fngniem ,ammainmyks ndageart detsr i nyO.i kstev hcd nnvu go,nslädean aniteps rassröfs till slut de fyr,n5  0itlld seid råts nader hc oa,stsit it mp,h posgat tnym ti varl.Dukavär lim,reekrö nemkröma,mm5  5enusla f gås gjlcytk eajl; jag t min sjäs ökrdro 5msot4 ta vå vir utingao alkcafes hcO.m dånfr, ulska ind dönes jtlätp ei gryningen sin ilnäiv gk al ,morrfö dän benkale likärkaen lar, snb roednåj  ,rf lem dåg sag!Jststerk i gid atfy samma sbröto, i tgöbaarutdnd ti st, aomed mas hg remone alldnih
TACK FÖR GOD VAKT! Farväl, farväl! Tack för god vakt! Jag hör en stilla röst, som länge viskat sitt "giv akt" i djupet av mitt bröst. Min afton skrider fram med fart; 5 det gäller kanske uppbrott snart. Men innan detta bröst är kallt och handen domnat av, ännu ett öppet tack för allt, vad livet vänligt gav! 10 Vad sår jag fått, jag ensam vet, och det må bli min hemlighet. Tack för det landet, ert och mitt, som tänt mitt hjärtas brand och som allt hittills stått så fritt 15 som intet annat land, med stor och allvarsam natur i vinterur och sommarskur! Tack för det folket, dit jag hört och som min fostran gjort, 20 för allt, vad därifrån berört min hug i sant och stort, för vad av minne eller hopp det för mitt inre rullat opp! Tack för det kära tungomål, 25 vari jag del har haft, en härlig skatt, musik och stål, behag, försmält med kraft, i tusen år vårt väsens borg i väl och ve, i fröjd och sorg! 30 Tack för den strängalek jämväl, som en och annan gång med flyktigt välljud fyllt min själ! Tack för evärdlig sång från Stiernhielm, Spegel och än fler 35 till Kellgren, Lenngren och Tegnér! Tack för det hem, vars väggar gett mig hägn från dag till dag, där viv och barn jag kring mig sett med namnlöst välbehag, 40 där mången morgon grytt och flytt, då jag stått upp som ung på nytt! Tack för att ej ett sparsamt bröd förhölls oss någonsin! Tack för att ej den bleka nöd 45 hann över tröskeln in! Tack för vart ord, som styrkt mitt mod! Tack för var själ, som min förstod! Tack för allt lyckosamt och gott, som blivit mig beskärt! 50 Tack för det kors jag bära fått, kanske långt mera värt! Tack för att smärtan skärpt min syn för livets utsikt bortom skyn! Tack för det mål, dit jag blev ledd 55 vid kvällens matta sken! Tack för den grav, som varder redd en dag åt mina ben, och att de få den ängd bebo, där snart min samtid gått till ro! 60 Hur skönt att, när så blir bestämt, få lösas från sin rot och lyftas uppåt, uppåt jämt, förklaringen emot, att sista gången hava sagt: 65 Farväl, farväl! Tack för god vakt!
Voir icon more
Alternate Text